Archive for the Landsbygd category

Förstudien Grön landsbygdsintegration – vad blev resultatet?

I september körde vi igång förstudien Grön landsbygdsintegration. Efter ett antal månaders research, funderande och modellbyggande är det nu dags att börja sammanfatta och blicka framåt.

Förstudien har undersökt om det går att  att kombinera praktik/utbildning/grön rehabilitering i etableringen av nyanlända och att göra det på landsbygden. Vi har läst in oss på forskning, pratat med människor för att ta del av erfarenheter och diskuterat vilka behov det finns kring att arbeta med de här frågorna framöver.

Fokus har hela tiden varit att se till hela människan vid etablering. Men, från början visste vi förstås inte riktigt om det skulle vara möjligt att kombinera de olika delarna i en praktisk modell. Efter mycket funderande och diskuterande har vi nu ett förslag!

Frunas hage, en samarbetspartner i förstudien och vid ett genomförande.
Foto: Flygfoto Tolg

 

Det konkreta resultatet är det vi kallar Tolgmodellen. Det är en insats på tio veckor för nyanlända som innehåller såväl utbildning, som praktik, som hälsofrämjande aktiviteter. Det är en flexibel kombinationsmodell med moduler. Just nu arbetar vi för att kunna testa den med pilotomgångar för att se om den kan vara en väg för snabbare etablering i sitt nya hemland. Modellen är tänkt att testas lokalt men att kunna spridas nationellt.

Vid ett genomförande kommer Nybrukarna att samarbeta med flera lokala företag, såsom Frunas hage och Hillebil Andersen. Ett pilotgenomförande innebär också ett nära samarbete med den lokala Arbetsförmedlingen och Tolg Sockenråd. I modellen finns både ett utbildningspaket, ett praktikpaket och ett hälsofrämjande paket. Allt framtaget i en kombination av vad forskningen säger, vilka behov som finns och vad som går att praktiskt genomföra.

Hillebil Andersens trädgård kommer att kunna användas som hälsoträdgård vid ett genomförande. Foto: Hillebil Andersen

 

Under de här månaderna har vi lärt oss så mycket om både det ena och det andra. Framförallt har vi märkt att det finns stor vilja och efterfrågan till att göra helhetsinsatser med individfokus, vilket förstås glädjer oss mycket. Vi känner oss mycket optimistiska för det framtida arbetet med Tolgmodellen och under våren arbetar vi vidare med att förankra och att ta det till ett nästa steg.

Vill du veta med om förstudien? Kanske funderar du kring hur idén vuxit från frö till planta som nu är reda att skolas om för att få möjlighet att rota sig och bli större? Hör av dig till Ingela .

 

 

Förstudien Grön landsbygdsintegration har finansierats av Leader Linné Småland och Jordbruksverkets landsbygdsfond.

ingela, den 2017/04/25, Kommentera

Med skolodling som pedagogiskt verktyg, Marie Brauer berättar

Förra årets skolodling blev stor succé med  engagerade elever och personal. Marie Brauer, pedagog på Tolg skola, berättar här om hur personalen använde sig av samarbetet med Nybrukarna och odlingen för att arbeta med värdeskapande pedagogik och hållbar utveckling:

– Ja, det började egentligen med att vi blev nyfikna på vad Nybrukarna egentligen gjorde på åkern vi har utsikt mot från skolan. Både jag och eleverna såg hur det arbetades med odlingen och jag kollade om inte vi kunde få göra ett studiebesök. Sagt och gjort, i slutet av vårterminen gick jag och klass 3-4 ner till odlingen där vi fick både så frön, lära oss en del om odling och räkna ut t.ex. radavstånd och hur mycket man fick plats med på en rad.

Maja visar hur en såmaskin fungerar för några elever och Marie.

– När höstterminen sedan drog igång började arbetslaget att planera ett tema kring hållbar utveckling. Entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik där man får eleverna engagerade och där eleverna upplever att uppgifter blir meningsfulla känns viktigt för oss. Hållbar utveckling och skolodlingen blev inriktningen för arbetet och det ledde till att alla skolans klasser blev involverade.

Vad menas med att arbeta värdeskapande och hur involverade ni eleverna?
– Att jobba värdeskapande innebär att eleverna får uppgifter som är utmanande, känns meningsfulla, innebär teamarbete, samarbete med närsamhället och blir till nytta/glädje för någon annan. Vi har läst en hel del forskning på området, det finns ganska många exempel på lyckat arbete men nästan allt som beskrivs är från högstadiet och uppåt och väldigt lite från F-6.

Tolg Skola är just en F-6skola och vi lärare började spåna på vilka ämnen och vilka kunskapskrav vi skulle kunna få in i temat (vilka blev väldigt många). Vi pratade om hållbar utveckling i både social-, ekonomisk och ekologisk bemärkelse. Tillsammans med eleverna planerade vi sedan vidare vårt arbete till att bli värdeskapande.

Eleverna ville använda vår skolodling på ett bredare sätt. Vissa aktiviteter ville vi göra tillsammans. Bl.a. hade vi en potatisplockardag på skolan där det blev hårt fysiskt arbete följt av mycket matematik. Vilken potatissort gav bäst avkastning? Hur stor blev skörden? Hur många korgar gav varje rad i genomsnitt? I september hade vi en gemensam skördefest på skolan som startade upp med att vi i grupper gick ner till odlingen och skördade allt vi odlat. Därefter tillagade varje klass sin egen soppa till skollunch. Åk 6 bakade även frallor och pumpapaj till dessert av våra egenodlade pumpor.

Full fart i odlingen på potatisplockardagen

– Eleverna ville bestämt ha Öppet Hus för alla föräldrar och helst hela byn. De kom med en mängd ideér om vad denna kväll skulle innehålla. Bara det faktum att de fått bestämma att de skulle ha ett Öppet Hus för alla föräldrar och nära och kära skapade ett enormt engagemang i klassrummen. Eleverna ville också att vi skulle sälja saker under kvällen och att alla pengar vi fick in skulle gå till Tuki Nepal som vi tidigare haft samarbete med och som väckt starkt engagemang hos eleverna.

Hur har eleverna arbetat med temat hållbar utveckling?
– Hållbar utveckling har genomsyrat skoldagen under hösten i flera ämnen. På elevens val har eleverna efter eget önskemål valt att fördjupa sig inom olika områden. Som lärare i ett sådant här projekt blir man en handledare som finns till hands och ställer frågor som utvecklar och fördjupar lärandet och hjälper till att hålla den röda tråden.

Exempel på arbeten som eleverna valde att fördjupa sig i:

  • Ett par elever ville lära sig allt om miljömärkning och sedan ta sig till byns lanthandel  som har ekologiska- och närproducerade varor som specialitet och se vilka olika märken de kunde hitta. De vill också göra en intervju med lanthandlarna.
  • Några elever ville skriva en artikel om Nybrukarna som stöttat oss med odlingen. De ville göra en intervju med Maja Söderberg och Ingela Eriksson.       
  • Några elever visste att en man på orten gjort en spännande resa till Grekland där han jobbat med att hjälpa flyktingar. De ville göra en film och intervju med honom.
  • Några elever ville göra recept på muffins med basingredienser från odlingen och sedan baka dessa muffins och sälja dem under öppet-hus kvällen.
  • Några elever ville göra en egen receptbok med goda recept på närproducerade och ekologiska maträtter och bakverk.
  • I Växjö finns en slogan ” Växjö- Europas grönaste stad”. Några elever ville sätta ihop ett bildspel med bilder från Tolg och döpa bildspelet till ”Tolg – Växjös grönaste by”
  • Några elever ville fördjupa sig om Växthuseffekten.
  • Några elever ville fördjupa sig om Världsnaturfonden och deras arbete.
  • Några elever ville göra en undersökning av skolmaten på skolan. De ville göra en intervju med vår mattant om hur mycket skolmaten kostar, hur mycket mat som är ekologisk etc. De ville också göra en undersökning med klasserna på skolan om vilken mat som var mest/minst populär.
  • Några elever ville fördjupa sig om ekologiska- och närproducerade varor i vår omgivning.
  • Några elever ville sammanställa allt de visste om Tuki Nepal.

Detta var ett axplock från klass 4-5. I övriga klasser hände andra spännande saker på elevens val. En klass blev mästare på sopsortering och återbruk. De tillverkade nya saker med hjälp av t. ex mjölkkartonger. De hade med sig saker hemifrån som de hittade nya användningsområden för. Någon klass skrev faktaböcker om grönsaker medan andra tog kontakt med politiker och ställde spännande frågor om ett hållbart tänk. Det finns så många olika exempel och det här är förstås bara några i raden.

Hur gick det med Öppet hus?
– Det blev verkligen en succé: En förälder hade roat sig med att räkna 80 bilar utanför skolan. Fantastiskt, med tanke på att antalet elever på skolan är knappt 90st. Eleverna redovisade med glädje och engagemang för alla som kom det de gjort inom hållbar utveckling. Försäljning av receptböcker, muffins och egenodlade grönsaker blev 3600 kr som eleverna stolt kunde skicka till Nepal för att gå till skolmaterial till eleverna där.

Skolans samarbete med Nybrukarna fortsätter även det här året, och just nu planeras årets skolodling. Berätta!
– Ja, vi kommer ha odling som ett genomgående tema under det här året för alla klasser. Just nu pågår det exempelvis experiment med att odla ärtskott. Resultaten från både det och förra årets odling visar vi upp på Earth week i Växjö. Och så ser vi förstås fram emot att kunna servera ärtskott i salladen!

Vi har också börjat planera årets odling. Barnen vill gärna odla både sockerärter och lite polkabetor. Morötter i olika färger var väldigt populärt förra året, så det blir det också. Och solrosor – dem kommer vi kunna använda på så många sätt i undervisningen!


Egenodlade grönsaker, gärna i lite ovanliga färger blev populära hos eleverna.

– Förra odlingssäsongen fick vi chans att äta våra egna grönsaker när vi gallringsskördat till skollunchen. Det var bl.a. flera olika sorters morötter med olika färg, rödbetor, polkabetor, sockerärtor och brytbönor. Vi märkte att eleverna åt betydligt mer grönsaker av det de odlat själva än det som serverades annars. Allt som allt blev alltså hela det här projektet väldigt lyckat och självklart vill vi fortsätta med en återkommande skolodling!

Resultatet från förra årets skolodling visas i Växjö Konserthus under Earth Week. Öppet för allmänheten att besöka i samband med Kulturskolans föreläsning kl.19 den 20:e mars. Elever, personal och representanter från Nybrukarna finns på plats under invigningen av Earth Week samma dag.

ingela, den 2017/03/15, Kommentera

I framtiden bor alla i städer och maten produceras av robotar…

 

robobonden

Så föreställde sig en av deltagarna på ”Småland Living Lab”* vår framtida matförsörjning. Jag och de övriga gruppdeltagarna blev först alldeles tysta. Lät profetian sjunka in. Jag gillade inte alls att min första tanke var: ja, det skulle ju kunna bli både resurseffektivt och hållbart.

Hur kan vi skapa en hållbar matförsörjning? – är nämligen en av huvudfrågorna som vi i Nybrukarna genom vår verksamhet vill utforska.

Frågan spänner över många områden – från produktionsmetoder till transporter. Men vi har tänkt precis motsatt mot living-labbaren: att vi vill se en framtid där fler människor, istället för maskiner, jobbar med vår matförsörjning.

Vi märker ju själva vilken lyx det är att få tillbringa sina dagar utomhus och vilken tillfredsställelse det ger att arbeta med kroppen och få ett tydligt och meningsfullt resultat, i vårt fall i form av goda och vackra grönsaker.

Men tänk om vi har fel. Tänk om vi istället borde lägga alla resurser på att uppfinna robotar som drivs av hållbar energi och som kan göra jobbet åt oss medan vi lever ett hållbart liv i staden.

Vad tycker du? Hur ser din vision av en hållbar matförsörjning ut?

 

* Småland Living Lab samlade häromveckan ett 50-tal personer från olika delar och sektorer i Småland till en kreativ heldagsworkshop där vi definierade och utforskade viktiga framtidsutmaningar för ett hållbart Småland.

Småland Living Lab drivs av Mathilda Tham och Sara Hyltén-Cavallius på Institutionen för Design på Linnéuniversitetet. Maja Söderberg från Nybrukarna är en av medgrundarna.

 

Text: Maja Söderberg
Illustration: Joe Egan

 

Maja, den 2016/11/07, Kommentera