Posts by Maja

Kramfors och Sollefteå – kommunerna som banar ny väg

– Erfarenheter från första säsongen som andelsägare i lokala andelsjordbruk

Kramfors och Sollefteå kommun banade ny väg när de förra våren blev andelsägare i vars ett lokalt andelsjordbruk. Sollefteå tecknade avtal med Nyttogården i Resele och Kramfors med Torsåkers Gårdsprodukter. Jag bestämmer mig för att ta reda på hur det hela föll ut.

(En krönika på samma tema publicerades även i ATL idag. Den kan du läsa här.)

Men vi börjar från början, med hur det kom sig att de båda kommunerna i Ångermanland blev andedelsägare i sina lokala andelsjordbruk. Jonny Olsson, kostchef i Sollefteå kommun berättar:
– Kramfors och Sollefteå har gemensamt och under en längre tid haft ambitionen att öka den lokala närvaron i våra kök, berättar han. Vi vill bidra till en levande lokal matkultur, till att vi kan ha kvar våra öppna landskap, men också minska vår klimatpåverkan. Politikens fokus har i huvudsak riktats mot att öka andelen ekologiskt i de offentliga köken. Det tycker jag är bra, men tycker samtidigt det är synd om detta blir enda fokus. Jag vill hellre ha ett helhetsperspektiv med fler aspekter involverade.

Under 2015 gjorde de båda kommunerna en ansträngning för att få in anbud från lokala producenter och mathantverkare.

– Vi höll ett antal dialogmöten, skickade ut förfrågningsunderlaget på remiss och gav producenterna lång svarstid. Vår uppfattning var att vi hade en bra dialog. Men sedan fick vi inga frågor och inte alls så många anbud som vi hade trott – bara några på potatis. Vi stod alltså där: hade lagt mycket både tid och resurser, men av olika anledningar ville producenterna inte binda upp sig mot kommunen. Så vi fick göra ett nytag och leta andra vägar. I den vevan läste jag intervju med Niklas Markie från Nyttogården i Sollefteåbladet, berättar Jonny. I intervjun sa han sa att han tyckte kommunen borde ha egna jordbruk. Jag delar inte Niklas uppfattning i den frågan; driva jordbruk ska bönder, inte kommuner göra. Men vad vi däremot kunde göra var att köpa skördeandelar i ett jordbruk. Jag tog kontakt med Niklas och tillsammans diskuterade vi förutsättningar och utmaningar. Jag bestämde mig ganska snabbt för att detta är något jag tror på och vill satsa på. Så vi tecknade ett avtal som innebär att vi köper råvaror precis som från grossister – men på ett annat sätt. Vi köpte helt enkelt upp de andelar som ännu inte var reserverade samt skrev in i avtalet att öka andelarna till nästkommande år.

Upphandlingsmässigt gjorde vi helt enkelt en direktupphandling och undertecknade ett tvåårskontrakt.

Kramfors kommun tog efter och skrev i samma veva ett liknande avtal med Torsåkers Gårdsprodukter genom vilket de köpte 15 av andelsjordbrukets 30 andelar.

I praktiken har avtalet inneburit att Linda Isaksson och hennes kollega Terez Bergfeldt har levererat sina småskaligt och hållbart producerade grönsaker till kommunen varannan vecka.


Linda Isaksson med kollegan Terez Bergfeldt i bakgrunden. 

Grönsakerna har i huvudsak använts till salladsbordet – på det sättet behövde man inte förhålla sig till matsedeln, utan kunde skapa salladsbordet utifrån vilka grönsaker som just då var skördefärdiga, berättar Linda. Just det är en av grundtankarna i ett andelsjordbruk – att odlaren levererar det som just då är skördefärdigt. En annan av grundtankarna är att man förbinder sig för en hel säsong. Bonden och andelsägaren delar på risken: hur stor en andel blir och exakt vad den kommer att innehålla påverkas av väder, skadedjur, etc. Dvs. risken som bonden vanligtvis tar helt själv är andelsägaren nu också med och delar.

– Tanken var att grönsakerna skulle levereras och användas i till det lokala tillagningsköket i Nybo, fortsätter Linda.

Men det visade sig att det blev mer grönsaker än vad det köket klarade av att göra av med, så varannan leverans fick de istället leverera till kommunens centralkök.

Nu är säsongen slut – hur gick det då? Frågan ställer jag till både Linda, Niklas och Jonny.

Linda verkar väldigt nöjd med utfallet och hon tror på en fortsättning också nästa säsong. I kontraktet står även att kommunens matgäster, dvs. barn och äldre är välkomna att besöka gården utan kostnad. Denna möjlighet har dock inte utnyttjats, vilket hon tycker är lite synd. Men då besöket skulle kräva en bussutflykt, förstår hon också varför det inte har blivit av.

– För oss som odlare har det tagit något längre tid/andel än vad det har tagit att göra iordning lådorna till våra privatkunder. Det beror på att vi har fått tvätta grönsakerna till kommunen, då de offentliga köken inte får ta emot jordiga grönsaker. Men så länge det inte är fler grönsaker som ska tvättas är det knappt värt att investera i en ordentlig tvättanläggning, menar Linda.

Linda tror att en alternativ andelsmodell skulle kunna vara att sälja grönsaker per sträckmeter. I detta fallet skulle kommunen i så fall köpa exempelvis 200 meter morötter. Ett sådant avtal undertecknas före odlingssäsongen och risken delas på så vis mellan andelsägare och odlare. Blir det ett bra morotsskörd blir det många morötter, blir det en sämre skörd blir också antalet kg morötter mindre.


Niklas Markie

Niklas Markie från Nyttogården är också han nöjd med samarbetet under säsongen.

– Jätteskönt att ha så många andelar till ett ställe, säger han. Fantastiskt.

Det här året kommer Sollefteå kommuns andelar innehålla mindre blad, bönor och örter. Det är kockarna som tyckt att dessa grödor varit svåra att använda, men det passar Niklas fint eftersom det samtidigt är de grödor som tar mest tid att skörda. Det handlar nog om vad kockarna är vana att laga, tror Niklas.

Jonny instämmer i att vissa grödor varit svårare än andra.

– Jordärtskockor är ju en väldigt fin produkt, men inte helt enkelt att få in i en skolas matsedel. Möjligtvis att man kan göra en puré till äldreomsorgen. Rovor och likande är inte heller speciellt vanligt nu för tiden. Samtidigt är det ju den typen av råvaror som vi har i Norrland som är roliga att göra maträtter av.

Niklas tips till andra kommuner är att noga tänka över den interna logistiken, så leveranser och eventuella vidaretransporter blir så smidiga (och klimatsmarta) som möjligt. Niklas levererar alla andelar till ett större kök som sedan skulle ansvara för vidaretransporten till andra kök. Detta har dock inte funkat så bra och de provisoriska logistiklösningarna har känts ganska orimliga.

Jonny Ohlsson instämmer också i Niklas slutsats om att logistikbiten varit svår.

– Vissa förskolor är ju t.ex. för små för att ta emot en hel leverans, säger han.

Just logistiken verkar ju därmed både Sollefteå och Kramfors kommun ha fått justera under säsongen, vilket gör det till en fråga som andra kommuner bör ha i åtanke i samband med att de går in i liknande samarbeten.

Också Jonny Ohlsson på Sollefteå kommun verkar väldigt nöjd med säsongen. Han låter alldeles lyrisk när han berättar om hur hög kvalitet grönsakerna håller. Han uppskattar de höga näringsvärdena i grönsakerna som kommer sig både av odlingsmetoderna och det faktum att Niklas använder frökonstanta sorter. Han berättar också om hur mycket mer av grönsakerna man som kock kan använda när de är så här nyskördade. Som exempel tar han broccolin från Nyttogården.

– Där man vanligtvis måste kasta de träiga stjälkarna så är broccolistjälkarna från Nyttogården en riktig delikatess!

Givetvis finns det också utmaningar.

– I vissa kök har kockarna varit väldigt taggade, i andra har de varit svårare att engagera, berättar Jonny vidare. Vissa grönsaker har man inte riktigt vetat vad man ska göra med och har därmed varit svåra att få in på matsedeln. Som ett gott exempel nämner han skolan i Resele som gjorde ett helt fantastiskt grönsaksbord med enbart Nyttogårdens grönsaker.

– Vi har också varit dåliga på att utnyttja möjligheten till studiebesök och till att använda samarbetet i det pedagogiska arbetet. Här ser han en massa potential i allt från att använda gården i ämnen som hemkunskap och naturkunskap, men också bara som ett utflyktsmål. Vår förhoppning är att under 2017 kombinera vårt andelsägande med pedagogiskt arbete, säger han.

Skulle du rekommendera andra kommuner att bli andelsägare i lokala andelsjordbruk, undrar jag?

Absolut, svarar Jonny genast och fortsätter:

­– Den fråga jag ofta får är: blir det inte dyrt? Och mitt svar brukar bli att jo, det kostar mer per kg än att köpa grönsaker från en grossist. Men dels så handlar det inte om jättemycket pengar. Och dels så får man en massa andra värden på köpet. Jag tror personligen väldigt mycket på den här typen av jordbruk. Många av andelsjordbruken jobbar ju på att skapa ett hållbart jordbruk. Kanske fler vågar satsa om man inte tar hela risken själv. Jag skulle rekommendera andra andelsjordbrukare att börja med några få andelar och bygga upp sitt företag successivt. Jag tror att andelsjordbruk, oavsett om kunderna är privatpersoner, restauranger eller offentliga kök, kan leda till att vi får fler jordbrukare i Sverige. Delar man risken med sina andelsägare kan fler våga satsa.

Vad kommer ni att göra annorlunda 2017?

Alldeles nyss har Jonny och Niklas träffats och utvärderat och börjat planeringen för nästa säsong. Frågor som diskuterades var t.ex. hur kommunen kan anpassa sin matsedel utifrån grödor som Niklas vid specifika tillfällen får överskott av?

– Vi kommer även minska antalet grödor i våra andelar till nästa säsong. Kanske vissa leveranser enbart kommer bestå av en gröda – på så vis blir det lättare för oss att basera en maträtt utifrån denna gröda.

– Det som jag tror är viktigt är att ha en bra dialog och respekt för varandras behov och utmaningar. Att hitta ett sätt som fungerar för båda, avslutar Jonny.

 

Maja, den 2017/03/10, Kommentera

Skolodling skapar engagemang!

Klassrummen på Tolgs skola har utsikt över vår odling. När läraren för treorna i fjol frågade om klassen fick komma ner till vår odling och vara med och så plockade vi genast fram frön till morötter i fyra färger, betor i tre färger, sockerärter, brytbönor, ringblommor, blåklint, sättlök och ett par pumpaplantor.

 

Strax före sommarlovet kom klassen och sådde. Med så många händer – och en såmaskin som alla ville testa – blev det ganska många meter –  hela 260! Vad som skulle hända sedan hade varken vi eller skolan klart för oss, vi tänkte oss nog att barnen skulle få komma tillbaka någon gång på hösten och skörda lite.

Men efter sommarlovet gick skolan ”all in”. Alla, från F-klass till 6:an involverades i ett ämnesövergripande temaarbete om hållbar utveckling – med startpunkt i odlandet. De egenvalda projektämnena berörde allt från hur man själv kan leva hållbarare, till vad kommunens politiker gör. Och alltsammans avslutades med en skördefest där barnen tillsammans lagade lunch av de egenodlade grönsakerna och därefter bjöd in till öppet hus.

Där fick man gå runt i klassrummen och imponeras av barnens fantastiska redovisningar. Man kunde också köpa hållbara receptböcker, grönsaker, barnens egna ringblomsfrön i snygga påsar och en tidning om skolmaten. Pengarna skänktes till organisationen Tuki Nepal som Tolgs skola har ett samarbete med och gick till att bygga upp en skola som rasat i jordbävningen.

 

Som odlare var det helt underbart att följa barnens odlingsglädje. Några kom till och med förbi med sina föräldrar efter skolan och visade. I deras arbeten om hållbar utveckling kunde man sedan se hur förståelsen om hållbar mat hade växt fram, liksom för hållbar utveckling i stort. Att stoppa ett frö i jorden och följa hur det utvecklas till en morot eller bönplanta skapar helt enkelt en förståelse för vårt beroende av jorden. Då blir slutsatsen också självklar – om vi förgiftar och förstör jorden, förstör vi också själva grunden för vår egen existens. Att få jobba med händer och kropp, få en tydlig lön för mödan i form av grönsaker och koppla arbetet till något större – det skapar engagemang! Både för jorden, världen och skolarbetet!

Vill du se resultaten är du välkommen att titta på utställningen i foajén på Växjö konserthus den 20/3 i samband med Kulturskolans föreställning Earth Calling kl.19.

 

 

Maja, den 2017/02/28, 1 kommentar

Plötsligt känns anledningen till varför jag har tagit steget från husbehovsodlare till andelsjordbrukare viktigare än någonsin

Av Maja Söderberg

Det är brist på grönsaker i butikerna, sallad flygs in från USA och priserna skjuter i höjden. Även vi svenskar (som brukar vara väldigt skyddade pga vår köpkraft) får känna på sårbarheten i vårt livsmedelssystem. Plötsligt känns anledningen till varför jag har tagit steget från husbehovsodlare till andelsjordbrukare viktigare än någonsin.

Vi som odlare märker ju inte av grönsaksbristen och det som för mig har blivit en självklarhet känns plötsligt väldigt lyxigt igen: vår källare är fylld med potatis, morötter, rödbetor, palsternackor, kålrabbi, vitkål och rödkål, i frysen finns överflöd av grönkål, spenat, mangold, sockerärter och haricot verts, i vardagsrummet står pumporna uppradade och i köket hänger knippen med vitlök och chili. Och eftersom odlingslängtan så här års är överväldigande, växer ärtskotten i köksfönstret och ger färskt grönt till både smörgåsar och sallader.

Det var ju för att jag vill att fler ska få njuta nyskördade och smakrika grönsaker, samt kunna följa sina grönsaker från jord till bord som jag blev andelsjordbrukare. Men också för att jag vill var med och skapa ett tryggt och hållbart livsmedelssystem, med basen i lokalsamhället. Att vi i Nybrukarna i år kommer att odla grönsaker som räcker till 100 personer i vår närhet, känns väldigt bra. För att kunna leverera under en lång säsong håller vi just nu på att förbereda kylrum, samt planera för hur vi kan utnyttja vårt tunnelväxthus till både tidiga och sena skördar. Genom att diversifiera vår produktion – vi odlar omkring 70 olika grödor, och flera olika sorter av de flesta – minimerar vi dessutom risken för missväxt.

Priset på en andel av vår skörd redan satt, så varken våra andelsägare eller vi odlare behöver oroa oss för svängningar på världsmarknaden.

Som små lokala odlare, är det lätt att känna sig liten och obetydlig. Men när det gäller livsmedelssäkerhet tror jag att just många små producenter är vägen att gå. Och modellen andelsjordbruk växer så det knakar – antalet dubbleras för varje år. I skrivande stund sitter jag på tåget på väg till en erfarenhetsutbyteshelg med andelsjordbrukarkollegor från hela landet. Som alla vill vara en del av lösningen.

Maja, den 2017/02/03, Kommentera

Vinterjobb hos Nybrukarna – receptfilmer!

Vintern är den perfekta tiden att skapa recept till säsongens receptblad. Vi har valt ut ett antal grödor som vi tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet. Det ger vi dem genom att skapa receptfilmer! Idag har jag och Joe jobbat med salladskålen – en gröda som mår bäst vid en sen sådd, den tål en hel del frost och lämpar sig därför perfekt för en andraskörd i kålskiftet. Idag har vi dels lagat en wok med japanska smaker och dels en smarrig sallad. På bilden filmar Joe ingredienserna till wokens marinad. Filmerna kommer vi publicera och dela i samband med att just den grödan har säsongspremiär i våra grönsaksandelar.

Salladskål skördad 26 oktober.

Maja, den 2017/01/24, Kommentera

I framtiden bor alla i städer och maten produceras av robotar…

 

robobonden

Så föreställde sig en av deltagarna på ”Småland Living Lab”* vår framtida matförsörjning. Jag och de övriga gruppdeltagarna blev först alldeles tysta. Lät profetian sjunka in. Jag gillade inte alls att min första tanke var: ja, det skulle ju kunna bli både resurseffektivt och hållbart.

Hur kan vi skapa en hållbar matförsörjning? – är nämligen en av huvudfrågorna som vi i Nybrukarna genom vår verksamhet vill utforska.

Frågan spänner över många områden – från produktionsmetoder till transporter. Men vi har tänkt precis motsatt mot living-labbaren: att vi vill se en framtid där fler människor, istället för maskiner, jobbar med vår matförsörjning.

Vi märker ju själva vilken lyx det är att få tillbringa sina dagar utomhus och vilken tillfredsställelse det ger att arbeta med kroppen och få ett tydligt och meningsfullt resultat, i vårt fall i form av goda och vackra grönsaker.

Men tänk om vi har fel. Tänk om vi istället borde lägga alla resurser på att uppfinna robotar som drivs av hållbar energi och som kan göra jobbet åt oss medan vi lever ett hållbart liv i staden.

Vad tycker du? Hur ser din vision av en hållbar matförsörjning ut?

 

* Småland Living Lab samlade häromveckan ett 50-tal personer från olika delar och sektorer i Småland till en kreativ heldagsworkshop där vi definierade och utforskade viktiga framtidsutmaningar för ett hållbart Småland.

Småland Living Lab drivs av Mathilda Tham och Sara Hyltén-Cavallius på Institutionen för Design på Linnéuniversitetet. Maja Söderberg från Nybrukarna är en av medgrundarna.

 

Text: Maja Söderberg
Illustration: Joe Egan

 

Maja, den 2016/11/07, Kommentera