– Erfarenheter från första säsongen som andelsägare i lokala andelsjordbruk

Kramfors och Sollefteå kommun banade ny väg när de förra våren blev andelsägare i vars ett lokalt andelsjordbruk. Sollefteå tecknade avtal med Nyttogården i Resele och Kramfors med Torsåkers Gårdsprodukter. Jag bestämmer mig för att ta reda på hur det hela föll ut.

(En krönika på samma tema publicerades även i ATL idag. Den kan du läsa här.)

Men vi börjar från början, med hur det kom sig att de båda kommunerna i Ångermanland blev andedelsägare i sina lokala andelsjordbruk. Jonny Olsson, kostchef i Sollefteå kommun berättar:
– Kramfors och Sollefteå har gemensamt och under en längre tid haft ambitionen att öka den lokala närvaron i våra kök, berättar han. Vi vill bidra till en levande lokal matkultur, till att vi kan ha kvar våra öppna landskap, men också minska vår klimatpåverkan. Politikens fokus har i huvudsak riktats mot att öka andelen ekologiskt i de offentliga köken. Det tycker jag är bra, men tycker samtidigt det är synd om detta blir enda fokus. Jag vill hellre ha ett helhetsperspektiv med fler aspekter involverade.

Under 2015 gjorde de båda kommunerna en ansträngning för att få in anbud från lokala producenter och mathantverkare.

– Vi höll ett antal dialogmöten, skickade ut förfrågningsunderlaget på remiss och gav producenterna lång svarstid. Vår uppfattning var att vi hade en bra dialog. Men sedan fick vi inga frågor och inte alls så många anbud som vi hade trott – bara några på potatis. Vi stod alltså där: hade lagt mycket både tid och resurser, men av olika anledningar ville producenterna inte binda upp sig mot kommunen. Så vi fick göra ett nytag och leta andra vägar. I den vevan läste jag intervju med Niklas Markie från Nyttogården i Sollefteåbladet, berättar Jonny. I intervjun sa han sa att han tyckte kommunen borde ha egna jordbruk. Jag delar inte Niklas uppfattning i den frågan; driva jordbruk ska bönder, inte kommuner göra. Men vad vi däremot kunde göra var att köpa skördeandelar i ett jordbruk. Jag tog kontakt med Niklas och tillsammans diskuterade vi förutsättningar och utmaningar. Jag bestämde mig ganska snabbt för att detta är något jag tror på och vill satsa på. Så vi tecknade ett avtal som innebär att vi köper råvaror precis som från grossister – men på ett annat sätt. Vi köpte helt enkelt upp de andelar som ännu inte var reserverade samt skrev in i avtalet att öka andelarna till nästkommande år.

Upphandlingsmässigt gjorde vi helt enkelt en direktupphandling och undertecknade ett tvåårskontrakt.

Kramfors kommun tog efter och skrev i samma veva ett liknande avtal med Torsåkers Gårdsprodukter genom vilket de köpte 15 av andelsjordbrukets 30 andelar.

I praktiken har avtalet inneburit att Linda Isaksson och hennes kollega Terez Bergfeldt har levererat sina småskaligt och hållbart producerade grönsaker till kommunen varannan vecka.

Linda Isaksson med kollegan Terez Bergfeldt i bakgrunden. 

Grönsakerna har i huvudsak använts till salladsbordet – på det sättet behövde man inte förhålla sig till matsedeln, utan kunde skapa salladsbordet utifrån vilka grönsaker som just då var skördefärdiga, berättar Linda. Just det är en av grundtankarna i ett andelsjordbruk – att odlaren levererar det som just då är skördefärdigt. En annan av grundtankarna är att man förbinder sig för en hel säsong. Bonden och andelsägaren delar på risken: hur stor en andel blir och exakt vad den kommer att innehålla påverkas av väder, skadedjur, etc. Dvs. risken som bonden vanligtvis tar helt själv är andelsägaren nu också med och delar.

– Tanken var att grönsakerna skulle levereras och användas i till det lokala tillagningsköket i Nybo, fortsätter Linda.

Men det visade sig att det blev mer grönsaker än vad det köket klarade av att göra av med, så varannan leverans fick de istället leverera till kommunens centralkök.

Nu är säsongen slut – hur gick det då? Frågan ställer jag till både Linda, Niklas och Jonny.

Linda verkar väldigt nöjd med utfallet och hon tror på en fortsättning också nästa säsong. I kontraktet står även att kommunens matgäster, dvs. barn och äldre är välkomna att besöka gården utan kostnad. Denna möjlighet har dock inte utnyttjats, vilket hon tycker är lite synd. Men då besöket skulle kräva en bussutflykt, förstår hon också varför det inte har blivit av.

– För oss som odlare har det tagit något längre tid/andel än vad det har tagit att göra iordning lådorna till våra privatkunder. Det beror på att vi har fått tvätta grönsakerna till kommunen, då de offentliga köken inte får ta emot jordiga grönsaker. Men så länge det inte är fler grönsaker som ska tvättas är det knappt värt att investera i en ordentlig tvättanläggning, menar Linda.

Linda tror att en alternativ andelsmodell skulle kunna vara att sälja grönsaker per sträckmeter. I detta fallet skulle kommunen i så fall köpa exempelvis 200 meter morötter. Ett sådant avtal undertecknas före odlingssäsongen och risken delas på så vis mellan andelsägare och odlare. Blir det ett bra morotsskörd blir det många morötter, blir det en sämre skörd blir också antalet kg morötter mindre.

Niklas Markie

Niklas Markie från Nyttogården är också han nöjd med samarbetet under säsongen.

– Jätteskönt att ha så många andelar till ett ställe, säger han. Fantastiskt.

Det här året kommer Sollefteå kommuns andelar innehålla mindre blad, bönor och örter. Det är kockarna som tyckt att dessa grödor varit svåra att använda, men det passar Niklas fint eftersom det samtidigt är de grödor som tar mest tid att skörda. Det handlar nog om vad kockarna är vana att laga, tror Niklas.

Jonny instämmer i att vissa grödor varit svårare än andra.

– Jordärtskockor är ju en väldigt fin produkt, men inte helt enkelt att få in i en skolas matsedel. Möjligtvis att man kan göra en puré till äldreomsorgen. Rovor och likande är inte heller speciellt vanligt nu för tiden. Samtidigt är det ju den typen av råvaror som vi har i Norrland som är roliga att göra maträtter av.

Niklas tips till andra kommuner är att noga tänka över den interna logistiken, så leveranser och eventuella vidaretransporter blir så smidiga (och klimatsmarta) som möjligt. Niklas levererar alla andelar till ett större kök som sedan skulle ansvara för vidaretransporten till andra kök. Detta har dock inte funkat så bra och de provisoriska logistiklösningarna har känts ganska orimliga.

Jonny Ohlsson instämmer också i Niklas slutsats om att logistikbiten varit svår.

– Vissa förskolor är ju t.ex. för små för att ta emot en hel leverans, säger han.

Just logistiken verkar ju därmed både Sollefteå och Kramfors kommun ha fått justera under säsongen, vilket gör det till en fråga som andra kommuner bör ha i åtanke i samband med att de går in i liknande samarbeten.

Också Jonny Ohlsson på Sollefteå kommun verkar väldigt nöjd med säsongen. Han låter alldeles lyrisk när han berättar om hur hög kvalitet grönsakerna håller. Han uppskattar de höga näringsvärdena i grönsakerna som kommer sig både av odlingsmetoderna och det faktum att Niklas använder frökonstanta sorter. Han berättar också om hur mycket mer av grönsakerna man som kock kan använda när de är så här nyskördade. Som exempel tar han broccolin från Nyttogården.

– Där man vanligtvis måste kasta de träiga stjälkarna så är broccolistjälkarna från Nyttogården en riktig delikatess!

Givetvis finns det också utmaningar.

– I vissa kök har kockarna varit väldigt taggade, i andra har de varit svårare att engagera, berättar Jonny vidare. Vissa grönsaker har man inte riktigt vetat vad man ska göra med och har därmed varit svåra att få in på matsedeln. Som ett gott exempel nämner han skolan i Resele som gjorde ett helt fantastiskt grönsaksbord med enbart Nyttogårdens grönsaker.

– Vi har också varit dåliga på att utnyttja möjligheten till studiebesök och till att använda samarbetet i det pedagogiska arbetet. Här ser han en massa potential i allt från att använda gården i ämnen som hemkunskap och naturkunskap, men också bara som ett utflyktsmål. Vår förhoppning är att under 2017 kombinera vårt andelsägande med pedagogiskt arbete, säger han.

Skulle du rekommendera andra kommuner att bli andelsägare i lokala andelsjordbruk, undrar jag?

Absolut, svarar Jonny genast och fortsätter:

­– Den fråga jag ofta får är: blir det inte dyrt? Och mitt svar brukar bli att jo, det kostar mer per kg än att köpa grönsaker från en grossist. Men dels så handlar det inte om jättemycket pengar. Och dels så får man en massa andra värden på köpet. Jag tror personligen väldigt mycket på den här typen av jordbruk. Många av andelsjordbruken jobbar ju på att skapa ett hållbart jordbruk. Kanske fler vågar satsa om man inte tar hela risken själv. Jag skulle rekommendera andra andelsjordbrukare att börja med några få andelar och bygga upp sitt företag successivt. Jag tror att andelsjordbruk, oavsett om kunderna är privatpersoner, restauranger eller offentliga kök, kan leda till att vi får fler jordbrukare i Sverige. Delar man risken med sina andelsägare kan fler våga satsa.

Vad kommer ni att göra annorlunda 2017?

Alldeles nyss har Jonny och Niklas träffats och utvärderat och börjat planeringen för nästa säsong. Frågor som diskuterades var t.ex. hur kommunen kan anpassa sin matsedel utifrån grödor som Niklas vid specifika tillfällen får överskott av?

– Vi kommer även minska antalet grödor i våra andelar till nästa säsong. Kanske vissa leveranser enbart kommer bestå av en gröda – på så vis blir det lättare för oss att basera en maträtt utifrån denna gröda.

– Det som jag tror är viktigt är att ha en bra dialog och respekt för varandras behov och utmaningar. Att hitta ett sätt som fungerar för båda, avslutar Jonny.

Dagens avsnitt av Matens Pris i P1 handlade om att våra moderna grönsakssorter innehåller mycket mindre, både smak och nyttigheter, än äldre sorter.

Detta är en av huvudanledningarna till att vi för två år sedan bildade andelsjordbruket Nybrukarna – för att vi vill ge fler människor tillgång till de smakrika och näringsrika grönsaker vi hade upptäckt i våra respektive husbehovsodlingar. För långt ifrån alla kan, eller vill, odla själva – men det är ändå många som vill njuta av mervärdena. ”Som att odla själv – men utan att göra jobbet”, är vad vi vill erbjuda våra andelsägare. Under 2015 hade vi 20 andelsägare – som köpte en andel av säsongens skörd – i bygderna runt våra odlingar: Tolg, Berg och Ramkvilla. I år kommer vi även erbjuda utlämning i vår närmaste stad Växjö. Vi Nybrukare jobbar för att kunna erbjuda bättre grönsaker, till exempel genom:

1. Vi väljer systematiskt de sorter vi tycker smakar allra godast – och som därmed troligtvis också är de nyttigaste sorterna. Bland andelsägarnas favoriter från 2015 fanns bl.a. vitkålen ”Holsteiner Platter” och brytärten ”Sugar Ann”.

2. Vi köper våra fröer hos Lindbloms och Runåbergs fröer, två små fröföretag med ekologisk inriktning och som erbjuder sorter utanför det stora industriella förädlingen.

3. Vi levererar lokalt, det betyder att vi inte behöver välja sorter som tål långa transporter och lagring och våra grönsaker kan mogna naturligt i odlingen och skördas när de är som bäst.

4. Genom att sälja direkt till konsumenter och mindre butiker kan vi leverera bättre grönsaksorter även om de inte är så enhetliga i form och storlek som industrisorter.

Nybrukarna bildades också för att vi ville ge fler chansen att ta tillbaka kontrollen över vad de äter. Våra andelsägare får inför varje odlingssäsong möjlighet att vara med och bestämma både vilka grönsaker och vilka sorter vi ska odla och vad som därmed kommer hamna i deras lådor. Under hela säsongen kan de sedan på nära håll: genom besök, via receptblad samt sociala medier, följa sina grödor från sådd till skörd.

Nu är vi i full gång med att planera för nästa odlingssäsong: bestämma vilka grönsaker vi ska odla och vilka sorter vi ska välja. Vi frustreras över att smak sällan beskrivs av fröfirmorna och inte heller näringsinnehåll. Så vi får prova oss fram, välja gamla sorter och välja sorter efter färg och storlek, t.ex. kommer vi odla den gamla tomatsorten black sweet cherry, just för att det är vår absoluta smakfavorit, men också för att mörkröda och små sorter ska ha högre näringsinnehåll. Vi kommer odla tre slags grönkålssorter, bl.a. den gamla ryska sorten ”Red russian”, som är mild och så god att den gör sig perfekt i en sallad.

Nybrukarna vill vara med och skapa en bygd där kretsloppen sluts och där maten, med hållbara metoder, produceras runt hörnet. En bygd där kunskaperna om hur maten produceras är en självklarhet och där alla känner bonden.

Maja Söderberg,  Jorge Zapico & Sofia Asplund